Ambassaden ligger österut, på andra sidan stan, och vi skulle ta en premiärtur med tunnelbanan för att komma dit. Trodde vi ja. Tunnelbanan är bara till för oss som kan gå. Bebisar, äldre och funktionshindrade får åka bil eller stanna hemma i kvarteret. Det är branta trappor ner till stationerna och spärrarna är smala och inte vagnvänliga.Vi funderade en stund på att hoppa på en av alla bussar som körde i ilfart förbi men det projektet kändes lika omöjligt. Vilken buss skulle vi ta och hur skulle vi hinna på? Hittade en busstidtabell i en tidningskiosk som inte var till mycket hjälp.
Elmer avbröt oss med att kräva blöjbyte och vi letade snabbt upp en lekpark. Tryckte i honom lite ost och bröd efteråt, som vi hade med oss eftersom han ratat morgongröten, innan vi började vår långa promenad. I mycket rask takt korsade vi gata efter gata medan solen värmde allt mer. Från att det för några dagar sedan kändes som höst var det plötsligt sommarvarmt. Vi passerade massa fina hus och torg som vi knappt han slänga ett öga på.
Tio i tolv klev vi in på ambassaden. Två svettiga och en som ljudligt snarkade i sin vagn. Över en mil hade vi promenerat kunde vi mäta när vi kom hem. Vi som redan hade träningsvärk.
Sen hade vi en skön eftermiddag i solen innan vi tog taxi hem. Kostade 60 kronor och det är mer än vanligt för en taxiresa i Buenos Aires.
Wow. Ni får mycket motion! Billigt med taxi, men å andra sida gissar jag att det kanske inte känns så tryggt med taxi då det förmodligen inte finns barnstolar.
SvaraRaderaNej, precis. Bilbarnstolar finns inte i taxibilarna. Känns förstås inte bra att tumma på säkerheten men vad gör man. Elmer gillar i alla fall bättre att åka bil utan sin stol.
SvaraRaderaSer ni några andra med småbarn som väljer kollektivtrafiken? Väntar spänt på nya kapitel från er resa...
SvaraRaderaNej, vi har ännu inte sett några småbarn i bussarna. Spanar varje gång en buss susar förbi. När vi blir bättre på spanska får vi ta ett snack med en barnfamilj i parken.
SvaraRadera